NetPaper - Jyty - 21.10.2009 JYTY-LEHTI 10/2009

<body> <div style="width: 500px;"> <h1>Jyty - 21.10.2009 JYTY-LEHTI 10/2009 s. 32-33</h1> <p> <small>Föreningsenkät visar:</small><br /> <br /> <small>Kommunerna har oftast delat ut</small><br /> <br /> JUSTERINGSPOTTERNA I EFTERSKOTT<br /> [FORSKNING]<br /> <br /> <strong>Förbundet gjorde igen i juni en föreningsenkät om användningen av de lokala AKTA- och TS-justeringspotterna och utbetalningen av resultatarvodena.</strong><br /> å AKTA-området trädde 1.5.2009 i kraft en lokal justeringspott om 0,3 % samt en likalönsrat om 0,5 %. Enkäten sändes med e-post till alla föreningsordförande på den kommunala sektorn. Totalt returnerades 124 svar och svarsprocenten blev 48 %.<br /> <br /> Potterna fördelades i samförstånd De anställda har relativt bra fått påverka fördelningen av justeringspotterna på AKTAområdet. De flesta som svarade på enkäten (89 %) sade att man hade kommit överens med arbetsgivaren om vilken lönesumma som skulle vara grunden för uträkningen av justeringspotten. 78 % meddelade att man också hade nått enighet med arbetsgivaren om principerna för fördelningen av justeringspotten. Mindre än var tredje arbetsplats som svarade på enkäten (29 %) sade att justeringspotterna hade fördelats i enlighet med avtalet före 1.5.2009. Justeringspotterna hade fördelats i efterskott på 56 % av arbetsplatserna som deltog i enkäten och vid tidpunkten då enkätsvaren sändes in i juni angav 12 % att potten inte ännu hade fördelats. Av arbetsgivarna använde 87 % avtalets miniminivå 0,8 %. Några arbetsgivare hade betalat mindre än den överenskomna nivån och 8 % av arbetsgivarna hade betalat ut en summa som översteg miniminivån. På majoriteten av arbetsplatserna erlades AKTA-justeringspotterna eller kommer de att betalas tillsammans, utan att skilja dem från varandra (74 %). På de flesta arbetsplatser på det tekniska avtalsområdet hade man delat ut 0,8 % i justeringspott och i vissa svar konstaterades att man tom. hade överskridit den nivån.<br /> <br /> <strong>Individuella tillägg enligt arbetsprestationerna Prövningsbara individuella tillägg hade på AKTA-området oftast (44 %) fördelats enligt arbetsprestationerna. Arbetsgivaren hade ensidigt beslutat fördela tilläggen på var femte arbetsplats (19 %) och likaså på var femte arbetsplats hade man kommit överens mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Majoriteten av arbetsgivarna hade som grund för fördelning av AKTA:s prövningsbara tillägg använt arbetsvärdering som gjorts år 2009 eller tidigare (64 %). Av arbetsplatserna hade 15 % använt endast arbetsvärdering som utförts 2009 och 21 % meddelade att utgångspunkten inte var en arbetsvärdering gjord år 2009 utan en tidigare utförd arbetsvärdering. Ett system för utvärdering av arbetsprestationer saknas Drygt hälften (59 %) av de som deltog i enkäten på AKTA-området har tagit i bruk ett system för bedömning av arbetsprestationer. På ungefär var tionde arbetsplats är bedömningssystemet inte klart ännu och nästan var tredje arbetsplats angav att det inte finns något utvärderingssystem och att något sådant inte ens byggs upp. När arbetsuppgifterna förändras har man många sätt att ställa sig till arbetsvärdering och lönejusteringar. De flesta meddelade att man har gjort arbetsvärderingen på nytt och att avlöningen åtminstone delvis har justerats. Nästan var femte meddelade att man varken har gjort en arbetsvärdering eller justerat lönen. På de arbetsplatser som svarade på enkäten har man ungefär på var tionde delat ut resultatarvoden år 2008. På de flesta arbetsplatser tillämpades inte resultatarvodssystemet.</strong><br /> TEXT MARI HUUHTANEN ARBETSMARKNADSFORSKARE<br /> <br /> Lyft fram det lokala kunnandet, sprid god praxis till alla föreningar<br /> <br /> </p> <h2>JytyAkademin ger ny energi åt det fackliga föreningsarbetet</h2> <p> I Jyty är föreningen en konstruktiv spelbyggare. Föreningens styrka är den lokala kompetensen. Föreningar som vill hantera förändringar får stöd av det nya aktiveringsprojektet JytyAkademin.<br /> är arbetslivet förändras så borde också den fackliga verksamheten hela tiden förnyas, hitta ny energi och fräscha aktörer någonstans. Olli Järvelä, regionombudsman i Tavastland och Mellersta Finland utvecklade senaste år ett aktiveringsprojekt för föreningarna. Man hoppas att projektet<br /> <br /> ska skapa ett konkurrenskraftigare Jyty i framtiden. JytyAkademin litar på föreningarna, inte på order uppifrån eller utifrån. Målet är förutom att ta tillvara det lokala kunnandet så mycket som möjligt också att skapa nya samarbetsformer och –nätverk. Vid sidan om den lokala bilden förbättras också deltagarnas föreningskunskaper.<br /> <br /> Uppdraget väntar, äventyret kallar Pilotprojektet genomfördes i Tavastland och Mellersta Finland, och projektet fortsätter förhoppningsfullt i samma banor. Man förväntar sig att föreningarna gör en verksamhetsanalys och att de kartlägger sina medlemmar och deras förhoppningar och önskemål. – Starten med Akademin<br /> <br /> <small>JYTY 10 2009</small><br /> <br /> <br /> <small>Arbetarskyddsval i oktober-november</small><br /> <br /> ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE väljs för fyra år<br /> [ARBETARSKYDD]<br /> <br /> <strong>Det är dags att i oktobernovember på arbetsplatserna utse arbetarskyddsfullmäktige och medlemmar i arbetarskyddskommissionerna.</strong><br /> å den kommunala sektorn har parterna kommit överens om att de anställda väljer arbetarskyddsfullmäktige, deras ersättare samt personalrepresentanter i arbetarskyddskommissionerna för åren 20102013. Arbetarskyddsfullmäktige är alltid också medlemmar i arbetarskyddskommissionen. Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef och arbetsgivarrepresentanterna i kommissionen.<br /> <br /> Nytänkande Enligt Jytys arbetsmarknadsombudsman Liisa Autio krävdes det ungefär 100 år innan den fysiska arbetsmiljön i Finland har blivit så bra som den är i dag. - Hos oss ses arbetarskyddet numera som planerat, systematiskt arbete för en bättre arbetsmiljö. Grunden är en utvärdering av riskerna i arbetet. Alla kan delta i utvärderingen och på så sätt kan man på arbetsplatsen åtgärda såväl akuta som mindre akuta risker, faror och problem. Autio säger att ett välplanerat arbetsmiljöarbete ger resultat. - Man fungerar inte vind för våg och faller inte för modenycker, med vilka jag avser olika ytliga trender med bara minimal inverkan på arbetshälsan. Vår generation brukar vid sidan om den fysiska arbetsmiljön framhålla den psykosociala arbetshälsan. Med den forskningskunskap och erfarenhet vi har i dag är sådana tyngdpunkter viktiga i utvecklandet av ledarskapssystemen samt organisationen av arbetet och arbetstiderna och hanteringen av arbetsbelastningen – preventivt. Personalen kan med hjälp av arbetarskyddet påverka detta utvecklingsarbete på sin egen arbetsplats. Om du är intresserad, bli kandidat Arbetarskyddsfullmäktige och medlemmarna i arbetarskyddskommissionen befinner sig på en utsiktsplats där man kan utöva inflytande. Kolla fullmäktiges uppgifter i lagen om övervakning av arbetarskyddet (www.finlex.fi 44/06). - När en person har valts till arbetarskyddsfullmäktig representerar hon eller han alla på arbetsplatsen. I detta avseende avviker arbetarskyddsfullmäktigs roll betydligt från förtroendemannens roll. Förtroendemannen representerar bara sin fackförening och dess medlemmar, säger Autio. – Arbetarskyddsfullmäktig har en likadan anställningstrygghet och likadan rätt till utbildning som förtroendemannen och får ett extra arvode. Men de frågor som arbetarskyddspersonalen kan påverka är det viktigaste. - På arbetsplatserna kan man vid behov tillsätta arbetarskyddsombud, vars uppgifter regleras i ett lokalt avtal. Också medlemmarna i arbetarskyddskommissionen har goda möjligheter att påverka förnyelsen av arbetsplatsen och därför borde våra medlemmar också ställa upp som kandidater för dessa uppgifter! Autio berättar att en ny riksomfattande arbetsgrupp – Tyry - har tillsatts mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och Arbetsmarknadsombudsman huvudavtal- Liisa Autio sorganisationerna. Arbetsgruppen följer upp arbetarskyddet på kommunsektorn, övervakar hur lagar och avtal följs och ger vid behov utlåtanden om ex. frågor gällande samarbetsorganisationen för arbetarskyddet. De kan pga ändringar i kommunstrukturen vara mycket aktuella frågor.<br /> ANVISNINGAR FÖR VAL AV ARBETARSKYDDSREPRESENTANTER FINNS PÅ WEBBEN: WWW.TTK.FI. INFORMATION FINNS OCKSÅ PÅ JYTYS OMANETTI SOM ÄR AVSEDD FÖR JYTYS FACKLIGT AKTIVA.<br /> <br /> sammanföll med en brytningsperiod där kommunsammanslagningarna ledde till att många föreningar gick samman med större föreningar. Det finns så klart massor med utvecklingsprojekt och man kan bara koncentrera sig på ett, medger Järvelä. Regionbyråerna som lotsar in föreningarna i den något mera teoretiska föreningsstrukturen i framtiden ger vägkost åt team som föreningarna utser.<br /> <br /> <strong>Teamen fortsätter att träffas i framtiden. En utbildningsform är Optima-webbinlärningsnätverken. – Det är också viktigt att ta reda på hur medlemmarna uppfattar sitt medlemskap i Jyty. Arbetslöshetskassan och den egna intressebevakningen är de viktigaste orsakerna att organisera sig fackligt. Men vilka andra orsaker finns det, undrar Järvelä. – Jytys medlemsutredningsprojekt har en direkt anknytning till Akademin. Olli Järvelä hoppas att den goda andan i Jyty framhålls tydligare. – Många blir överraskade över att vi har så roligt tillsammans. Man har tagit fram ett eget visuellt koncept för Akademin och söker nu en ny inspirerande logo.</strong><br /> TEXT HANNELE NIEMI BILD MATTI MATIKAINEN<br /> <br /> Regionombudsman Olli Järvelä inbjuder Jytys medlemmar till en forskningsresa i Akademin. De bästa lokala aktörerna finns i föreningarna, som är grogrunden för den goda andan i Jyty.<br /> <br /> </p> </div> <div> <table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td>Sivu:</td> <td> <a href="http://jyty.netpaper.fi/18149" title="etusivu">[<small><<</small>]</a></td> <td> <a href="http://jyty.netpaper.fi/18179" title="edellinen sivu">[<small><</small>]</a></td> <td> <a href="http://jyty.netpaper.fi/18182" title="seuraava sivu">[<small>></small>]</a></td> <td> <a href="http://jyty.netpaper.fi/18188" title="takasivu">[<small>>></small>]</a></td> </tr> </table> </div> <div> <table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td>Julkaisu:</td> <td> <a href="http://jyty.netpaper.fi/7056" title="vanhin julkaisu">[<small><<</small>]</a></td> <td> <a href="http://jyty.netpaper.fi/17810" title="vanhempi julkaisu">[<small><</small>]</a></td> <td> <a href="http://jyty.netpaper.fi/18552" title="uudempi julkaisu">[<small>></small>]</a></td> <td> <a href="http://jyty.netpaper.fi/31922" title="uusin julkaisu">[<small>>></small>]</a></td> </tr> </table> </div> </body>